Så var det klart!Kom hem för en timme sedan ungefär från sjukhuset.Min sambo och jag åkte dit vid klockan 10 imorse.Jag hade drömt mardrömmar hela natten, om att jag åt en massa mat,trots att jag var tvungen att fasta inför operationen.Jag fick inte dricka vatten efter klockan 6 så jag satte klockan på ringning vid 5:30 för att kunna dricka ett stort glas. Somna om som en sten och vaknade vi ganska gott mod kl.8.När jag anmält mig i receptionen fick jag ett rum och drop med en gång.Första försöket misslyckades att sätta droppnålen.Min ven sprack sa sköterskan. huuu!Andra försöket gick bättre. Trots att jag inte ätit på nästan 12 timmar så var jag inte superhungrig och inte särskilt törstig.Vid 12:30 fick jag svälja 4 stora alvedon. Inte det lättaste med torr strupe och bara en liten skvätt vatten. Det här Alvedontabletterna var dessutom kantiga och sträva.Mycket märkligt att de inte görs med glatt ytskickt och mer strömlinjeformade.Min sambos mamma kom förbi också. Hon jobbar på sjukhuset och underhöll mig en stund. Sen kom läkaren, hon förklarade vad som skulle hända och var pigg och glad som vanligt.Jag kände mig helt lugn.Det var väl först när jag rullades iväg sittandes i sängen (ville inte ligga ner, det skulle kännas så dramatiskt) som jag blev lite orolig.Riskerna med narkosen började snurre i mitt huvud. 4-5 personer på miljonen dör av narkos. Men jag lyckades hejda mig, tänkte att det inte var så konstruktivt att börja nojja i det här läget.
Arkiverad under: Uncategorized | Taggad: alvedon, dropp, narkos, operation, sköterska, stämband
“Min sambos svärmor”??
hahahaa! oops! jag menade min sambos mamma och inget annat. humor!