Ikväll var eldprovet. Konsert med Håkan Hellström.
Jag våndades hela dagen över hur 17 jag skulle kunna låta bli att vråla med i låtar som
Kom igen Lena
Ramlar
Gullbergs Kaj
Gårdakvarnar & Skit
Klubbland
eller varför inte nya För en lång lång tid.
En fantastisk konsert var det. Tjejer och killar skrek som fornatiders Beatlesfans.
Vi hoppade och dansade och sjöng med. Ja, inte jag då. Jag mimade. Lite fånigt kanske men det GÅR inte att stå med stängd mun när man lyssnar på Håkan. Antingen ler man fånigt eller så sjunger man med. Och eftersom jag nu inte fick sjunga med för att skona mina sköra stämband så var mimning, handklapp och dans dans dans, det som fick duga.
Konserten höll på i över två timmar. Vi hade flax och lyckades bli framsläppta till främre delen väldigt nära scenen utan att behöva stå trångt.
Kärleken och glädjen i lokalen var så stor och tjock att det vibrerade.
Ofattbart hur Håkan Hellström orkar sjunga så många starka låtar på raken utan paus. Han tar i för allt han är värd, glider från låga register upp till höga, skriksjunger och tjoar och sedan pang på med nästa låt utan att tappa rösten eller bli hes.
Makalöst.
Arkiverad under: Uncategorized | Taggad: eldprov, Håkan Hellström, konsert, sjunga med, stämband
Hej Lisa!
Jag är så glad att jag hittade din blogg!
Jag ska själv operera stämbanden och det har varit skönt att kunna läsa om hur det har varit för dig.
Men, hur är det nu?? Vad hände sen???
Fortsätt blogga!!
Tack för en fin och värdefull blogg!
Kram / Lina
[...] Lina skrev en gullig kommentar och undrade var jag tagit vägen så jag tar mig i kragen och rapporterar vad som hänt de senaste dryga två månaderna. Det kan bli lite långt så ha tålamod. [...]