Uppdatering del 2

Oj oj oj vad tiden rusar iväg.

Men den här gång kan jag berätta att rent röstmässigt så har det varit väldigt bra den senaste månaden.

Jag har haft annat trassel med halsen. Två bakterieinfektioner på raken. En liten elaking som heter Hemofilus som dagisbarn ofta har. Jag vet inte var jag plockat upp den men jag hade hög feber (39,3!) och var rejält svullen i halsen. Till slut gav jag upp att kunna självläka mig och gick till doktorn. Hon skrev ut Spektramox antibiotika att äta i 10dagar. Efter några dagar kände jag mig bättre.

Sedan hände något mycket märkligt. När jag ätit antibiotikan i en dryg vecka mådde jag inte bara bättre utan dessutom påpekade en vän att jag inte alls lät så hes längre.

När jag tänkte efter så stämde det. Min röst var klar och utan ansträngning.

Jag diskuterade det hela med min logoped och vi gissade tillsammans att kanske hade jag haft något skräp i bakterieform som kanske var anledningen till min envisa heshet.

Tre dagar efter jag slutade äta antibiotikan blev jag sjuk igen den här gången med en helt galen hosta. 

Nytt näsbakterieodlingsprov togs, det vill säga en ståltråd med liten bomullstops på sticks in i näsan och ner i bihålorna. Känns kittlande och obehagligt på en gång.

Det visade sig att jag hade Hemofilus bakterie igen.

Vem har gett dig det?! utbrast läkaren.

Har du barn?! sa han sedan anklagande.

Näe, sa jag. Jag  har bara varit i Barcelona en dryg vecka. 

Så det blev en till tiodagars Spektramox igen.

I söndags fick jag ont i halsen igen. Nytt besök hos doktorn och ny bakterieodling. Får svar imorgon om det är bakterie igen. Mår ganska bra idag så jag tror att det kanske bara kan vara ett elakt virus denna gång.

Nästa vecka ska jag på grundlig hälsokontroll genom företaget så då får jag se om det finns någon anledning till halstrubblet. 

Jag är så less på min struliga hals. Giv mig erbjudande om en halstransplantation och jag tackar ja direkt!

Uppdatering del 1

Kom av mig lite att rapportera här.

Lina skrev en gullig kommentar och undrade var jag tagit vägen så jag tar mig i kragen och rapporterar vad som hänt de senaste dryga två månaderna. Det kan bli lite långt så ha tålamod.

Det har varit både bra och dåligt sen jag skrev sist. För ca 2 månader sedan lät rösten nästan helt klar och jag kunde nå toner som jag inte kunnat sen jag var 14år (jag är 32 nu).

Men så hände det något. Min logoped, doktorn och jag vet väl inte riktigt vad som var anledningen, men jag började låta mer och mer hes. Jag hade varit på en middag med min mamma och hennes väninnor som var på besök. Då blev det en hel del babbel. Följande dag gick jag upp tidigt för att hjälpa till på en musikvideo som min kollega skulle regissera.

Musikvideon var för ingen mindre än Håkan Hellström och jag höll reda på och utfodrade 45 tonåringar som var statister i videon. Jag kanske pratade för mycket på trötta stämband, drack för lite vatten. Jag vet inte.Men hesare blev jag. Väldigt deppigt. Särskilt med tanke på att återbesöket till doktorn som opererat mig var nära. Jag tyckte jag tagit det lugnt, men ändå var jag hes.

Våren har ju varit så tråkig socialt sett så jag tänkte att lite måste jag få umgås att prata. Min logoped påpekade att det varit en extremt dammig och pollenrik vår och sådan kan påverka också.

När jag var på återbesöket hos doktorn kunde vi se att mina stämband var svullna. Lika svullna som innan operationen. Jag blev jätteledsen och började gråta. Kändes som om de två gångna månaderna var förgäves fast jag varit duktig. Jag tänkte på elitidrottare som har en skada, de får inte träna men de måste ju träna för att det är det de är bäst på. Zlatan och jag liksom. Ljumske och stämband. Fotboll och prat. Samma sak.

Jag blev ordinerad en kortisonkur i tablettform samt röstvila eftersom jag har ett babbligt jobb. Så under en och en halv jobbade jag hemifrån för att skydda mig från babbelmöjligheter.

Att sitta tyst på mitt rum är omöjligt med tanke på hur babblig jag är och mina pratsugna kollegor.

Det var grymt tråkigt att vara hemma. Grannar höll på med renovering så det lät utav bara 17 överallt.Höll på att bli helt galen emellanåt.

Vädret var dock okej så jag kunde sitta lite på balkongen. Där väsnades bara dagiset från innergården.

Jag kämpade på med ånginhalatorn och vattenbubblandet. Isolerade mig från sociala saker igen. Och hade dödtråkigt. En ytterst märkbar och trist biverkning av kortisontabletter är att man blir deprimerad. På riktigt. Jag överdriver inte. Man blir ledsen, bitter och deprimerad. Så här skriver Patient-FASS

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare) :vätskeansamling, högt blodtryck, påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring, hudförtunning, försämrad sårläkning, rubbning i saltbalansen såsom för hög natriumhalt eller för låg kaliumhalt, för hög sockerhalt i blod och urin, benskörhet, muskelförtvining. Prednisolonets förmåga att hämma kroppsvävnadernas reaktioner mot inflammationer och infektioner kan medföra att infektioner blossar upp på nytt och att lokala begränsade infektioner sprids. Tillväxthämning hos barn.

Mindre vanliga : grön starr, grå starr, ökad benägenhet för blodpropp, vid höga doser aktivering av psykisk rubbning.

Sällsynta ( förekommer hos färre än 1 av 1000 användare) : godartad tryckökning i skallen, benröta, senbristning, depression, mani.

Jag tänkte att det inte skulle påverka mig men jag blev verkligen märkbart deppig och en riktig surkärring.

Var på ett bröllop och kunde bara hitta negativa saker. Min sambo sa att det var en av de roligaste bröllopen han varit på. Jag fick dessutom jättelätt näsblod. Otäckt vad piller kan göra.

När kortisondosen trappats ned kom min vanliga optimism tillbaka. 

Jag tänkte att

Nu skiter jag i det här. Hellre hes och glad än perfekt klar röst men olycklig för att jag måste vara isolerad och asocial.

Efter ytterligare ett återbesök hos doktorn kunde hon konstatera att svullnaden gått ned något. 

Men jag var fortfarande hes och ganska slemmig i halsen. Doktorn bestämde att jag skulle sluta med Asmanex medicinen (som jag tar mot astma) för den kan bidra till heshet.

Doktorn trodde dessutom att jag har reflux så jag ska börja äta Nexium dagligen mot det.

 

Eldprovet Håkan

Ikväll var eldprovet. Konsert med Håkan Hellström.

Jag våndades hela dagen över hur 17 jag skulle kunna låta bli att vråla med i låtar som

Kom igen Lena

Ramlar

Gullbergs Kaj

Gårdakvarnar & Skit

Klubbland

eller varför inte nya För en lång lång tid.

En fantastisk konsert var det. Tjejer och killar skrek som fornatiders Beatlesfans.

Vi hoppade och dansade och sjöng med. Ja, inte jag då. Jag mimade. Lite fånigt kanske men det GÅR inte att stå med stängd mun när man lyssnar på Håkan. Antingen ler man fånigt eller så sjunger man med. Och eftersom jag nu inte fick sjunga med för att skona mina sköra stämband så var mimning, handklapp och dans dans dans, det som fick duga.

Konserten höll på i över två timmar. Vi hade flax och lyckades bli framsläppta till främre delen väldigt nära scenen utan att behöva stå trångt.

Kärleken och glädjen i lokalen var så stor och tjock att det vibrerade.

Ofattbart hur Håkan Hellström orkar sjunga så många starka låtar på raken utan paus. Han tar i för allt han är värd, glider från låga register upp till höga, skriksjunger och tjoar och sedan pang på med nästa låt utan att tappa rösten eller bli hes.

Makalöst.

 

 

Tårar och glasrör

Jag började gråta hos logopeden i onsdags.

Den senaste veckan har kännts övermäktig. Det har varit jättesvårt att prata med rätt teknik.

Istället har jag velat fly in i tystnaden.

Och pratar jag så är det som om en röst i mitt huvud samtidigt säger 

Var tyst var tyst var tyst prata inte.

Det är som om jag hade en ätstörning och försöker äta. Talet som är så förknippat med känslor, personlighet, kontakt med andra människor har blivit det som gör mig besviken och begränsad.

Den här veckan har jag kännt mig ledsen och värdelös på att göra rätt.

När jag väl satt på mitt veckoliga besök hos min snälla logoped, så bara brast det och tårarna rullade ned för kinderna och rösten blev darrig och pipig.

Det känns som om jag blir slagen på fingrarna när jag ska prata.

Av mig själv för jag tycker jag pratar på fel sätt.

Sa jag.

Jag blir otroligt självmedveten eftersom jag tycker mina kollegor och vänner har mig under luppen. Eller kanske stetoskopet. Även om de kanske inte alls har det egentligen.

Min logoped tacklade det hela bra. Hon sa lugnt och sansat att hon förstod min frustration och att vi kanske skulle ses lite oftare eller lite längre pass så jag hinner nöta in övningarna och rätta  tänket.

Sen plockade hon fram det finska bubbelröret.

Det är ett 26cm långt glasrör, ca 1cm diameter. Specialblåst på glasbruk i Småland som med hjälp av en bunke vatten och att jag Hooo-ar ned blåsande i vattnet med glasröret i munnen och andra änden 1-2cm ner i vattnet får stämbanden att slappna av och svänga rätt.

Allt medan kinderna ska fladdra lite och munnen truta.

Det låter som rena knaseriet, men jag blev ordinerad att bubbla med en viss sorts ljud under en minut en gång i timman under en vecka.

Tanken är att det ska vibrera stämbanden och få dem att svänga löst och ledigt och därmed lossa spänningar. 

Finland ligger långt före andra länder när det gäller forskning om stämband och röstträning.

De har till och med tagit fram en liten vattenpipa i fickformat som ska hjälpa vid astma och trötta stämband.

NHS-Vattenpipa Inhalator
Ett effektivt och säkert sätt att fukta strupen, svalget och stämbanden
För astmatiker efter medicinering
För lindrande av hosta
För lindrande av irritation i svalget och strupen
Vårdar en professionell talares stämband
Rehab-Shop
Viskastrandsvägen 3519 97 Öxnevalla Internet:
rehab-shop Telefon: 0320 – 83 911

En sådan ska jag köpa.

Jag har gjort övningarna i två dagar nu och jag måste säga att det känns bra varje gång jag gjort det.

Som en stämbandsavslappningsövning.

Finskt hokuspokus eller snilledrag, funkar gör det iallafall.

Jag har hittat ett rum på jobbet dit jag går en gång i timmen. Mina kollegor tycker jag är knasig och har börjat skämta om att jag har en haschbong därinne. Men  de är nog lite nyfikna också.

Min sambo ville att jag skulle fortsätta när jag gjort övningarna en minut, för han tyckte det var småtrevligt sådär vid frukostbordet. [Ja, han är den bäste.]

 

 

Tillbaka på jobbet

Jag är tilllbaka på jobbet sen i måndags. 

Tanken är att jag bara ska jobba halvtid men det är svårt att slita sig från jobbet när jag väl är här.

Jag blir lätt trött och hes och nojjar då förstås att jag ska förstöra något.

Får inte prata i telefon förrän på måndag så sms:en skickas som blixtar fram och tillbaka och det fungererar ganska bra.

Mina kollegor trodde min röst skulle vara annorlunda eller att jag fortfarande skulle vara tyst.

Många vill prata med mig och jag känner mig extremt pratsjuk också så det där med halvtid-sjukskrivning den här veckan är bra. 

Jag känner mig tyvärr inte så duktig på att prata rätt och begränsat så det känns skönt att gå hem vid 13tiden och bara knipa näbb.

 

 

Ånga is the shizznizz

En sådan här mojäng Ånginhalator

är tydligen det bästa för stämbanden. Morgon, middag och kväll och närhelst det finns tid och lust.

Kokande vatten hälls i behållaren och sen ska man andas in ångan i lugn och ro.

Jag har beställt två stycken på nätet.

Återkommer med rapport.

Hitta min nya röst

Det svåraste är att hitta min nya röst.

Jag har fått ett bredare register med möjlighet till ljusare toner,

men det gör också att jag blir helt ambivalent om vilken som är min röst.

Jag kan inte fortsätta mullra och knarra som förr.

Då, var det enda sättet, för att prata eftersom stämbanden inte klarade något annat.

Men går jag tillbaka till det så förstörs stämbanden på lång sikt.

Mitt mantra nu är

  • magstöd och energi från magen när jag talar.
  • slappna av mellan meningarna i mage och stämband. Korta meningar.
  • inget knarr eller mullrande röst.
  • Inte prata för högt
  • Inte prata i telefon
  • Konversationer får inte pågå längre än 2 timmar. Sen måste jag vila mig.

Jag börjar bli lätt uttråkad av att vara hemma. Det är mycket jag skulle kunna fixa med hemmet men tiden rinner iväg. Har tröttnat helt på att titta på DVD. Promenader med hunden var härligt när solen sken. Men nu i snöblandat regn är det inte lika frestande.

Innan måndag ska jag dock

  • Måla om nattygsborden
  • baka kanelbullar
  • frosta av frys&kylskåp
  • rensa ur garderoben
  • rensa i hallskåpet
  • göra blandskiva till kusins bröllop
  • läsa klart Lunar Park

Det får räcka. Allt annat som blir gjort är grädde på moset.